Produktkategorier

Bra att veta när du skapar din tryckfil

Vi vill ha en färdig tryckfil när ni beställer en produkt med tryck. Det innebär att filen ska vara sparad i PDF-, TIFF- eller EPS-format i skala 1:1. Inga passmärken eller utfall behöver finnas i filen. Vi rekommenderar att din tryckfil har en upplösning på 125 dpi.
Gör följande för att se kvalitén på tryckfilen
1. Skapa en arbetsyta i skala 1:1 (naturlig skala).
2. Skapa innehållet i din fil så som du vill ha det.
3. Zooma sedan in så att du ser filen i 100%. Du ser nu allt i naturlig skala. Tycker du nu att din bild ser för pixlig/grynig ut så bör du byta ut bilden. Tänk på att du sitter nära skärmen när du granskar ditt resultat. Backa ett par steg så att du står på samma avstånd som man kommer att se bilden när produkten är klar.



Tryckfil till rollup
När du skapar tryckfilen till en rollup så kan du lägga till 2cm extra i botten för att vara helt säker på att det inte blir någon synlig vit linje där bilden tar slut och rullas ned/in i rollup-kassetten.



Andra filformat
PDF-filer är alltid att föredra men vi tar även emot andra filformat som EPS, TIFF och JPEG.

Försök inte att skapa en tryckfil i Word, PowerPoint, Publisher eller liknande. De programmen är inte gjorda för att kunna skapa stora tryckfiler.

Bilden på skärmen ser annorlunda ut jämfört med resultatet?
Vi ändrar aldrig på dina färger. Digitala bilder kan se annorlunda ut i färgen beroende på vilka inställningar som din datorskärm har. En bild i CMYK kan skilja sig mycket från datorskärmen och det printade resultatet eftersom en datorskärm alltid visar färgerna i RGB. Därför kan en svart färg i CMYK exempelvis se grå ut på skärmen men när den väl är printad  så är resultatet svart.

För en mer korrekt färgåtergivning så kan du kalibrera din skärm.

Vill du ha grafisk hjälp?
Om du inte har kunskap eller tid att skapa en tryckfil så kan vi hjälpa dig mot en avgift på 350kr + moms per påbörjad halvtimme. Lägg i så fall till produkten Grafisk Hjälp (brukar finnas som relaterad produkt). Ladda sedan upp en beskrivning på hur du vill att det ska se ut tillsammans med de bilder som du vill ska finnas med. Vill du ha ett speciellt typsnitt så behöver du ladda upp det eftersom vi kanske inte har det.

Fil- och Bildformat
Bilder som ska skickas för tryck
Vi på azzcon vill ha dina tryckfiler som PDF-filer, helst i skala 1:1. Köper du en Ecoroll 80cm så ska alltså tryckfilen vara 80x200 cm. Inga passmärken eller utfall behövs. Filerna får dessutom gärna sparas med CMYK-färger.

När det gäller rolluper så kan ni lägga till 2 cm extra i botten för att vara helt säkra på att det inte blir någon synlig vit linje där bilden tar slut och rullas ned/in i rollup-kassetten.

Azzcon och de flesta andra tryckerier tar utan problem emot filtyper som PDF, EPS, Tiff och JPEG.


Vanliga filtyper
Det finns många olika format att spara bilder i. Nedan ser du en lista med olika bildformat med det viktigaste du behöver känna till.

Tiff står för Tagged Image File Format. Formatet klarar av olika färgrymder som exempelvis CMYK och RGB. En smart funktion med formatet är att man även kan spara flersidiga dokument. Det innebär att du exempelvis kan spara alla dina lager i Photoshop i en enda Tiff-fil. En annan bra sak är att man kan infoga en ICC-profil inuti bilden för att få korrekt färghantering. Formatet är mycket bra vid grafisk produktion eftersom formatet har stöd för nästan allt man behöver.

Detta format används främst för foton och bilder.

EPS står för Encapsulated PostScript och är en variant av sidbeskrivningspråket Postscript. Det är alltså inte av typen bitmap (pixlar) som många andra format. Det här formatet är väldigt vanligt att spara i ifall man arbetar i Illustrator då man kan spara filen och fortfarande behålla skalbarheten (förstora utan att det blir grynigt/pixligt).

Detta är ett vanligt format för logotyper och andra mer exakta trycksaker.
PDF står för Portable document format och är ett väldigt mångsidigt dokument. Du kan spara både vektor- och pixelgrafik i pdf-filer. När du öppnar en pdf-fil på din skärm så efterliknar den tryckt papper så nära det går att komma.

PDF lämpar sig väldigt bra till tryckfiler.
JPEG eller vanligen kallat JPG står för Joint Photographic Expert Group. Det är en utbredd standard när det gäller digitala bilder och speciellt foton. JPG är bra i de flesta sammanhangen, men det finns även tillfällen då man absolut bör undvika JPG. Sådana tillfällen man bör undvika JPG är när det finns många raka linjer eller skarpa kontraster som exempelvis en ritning. Anledningen till det här handlar om hur JPG komprimerar bilder. Det är också så att du förlorar kvalité på bilden varje gång du sparar om den i JPG. Därför är det även bra ifall man behåller originalet orört.

JPG används främst för foton.

PNG står för Portable Network Graphics och är vanligt för digitala bilder som inte är foton. PNG har många likheter med GIF. De är båda av typen icke-förstörande komprimering och båda har stöd för att visa genomskinliga bilder. PNG har däremot flera fördelar gentemot GIF. PNG har flera fördelar på webben som inte GIF har. Den har nämligen stöd för olika grader av genomskinlighet, ser likadan ut på olika webbläsare och den komprimerar även färgerna bättre.

Även om PNG har många fördelar så har den dock inte samma kvalité som en RGB-bild. Detta format används främst för webben.

GIF står för Graphics Interchange Format och har många likheter med PNG. GIF anses dock vara föråldrad och har i många fall blivit ersatt med PNG. Sparar man ett foto i GIF så kan man tydligt se att bilden blir grynig eftersom det bara finns stöd för ett begränsat antal färger. GIF är dock fotfarande ganska populärt eftersom det har stöd för enkla animationer, vilket många andra format inte stödjer.

GIF bör bara användas till enklare animation. I alla andra fall finns det bättre format. Även detta format används främst för webben.

DPI, PPI & Pixlar
Pixel är den minsta delen som en grafisk bild består utav och förkortas ofta till px. En pixel syns som en väldigt liten fyrkant som består utav en färg. En skärms upplösning brukar anges i pixlar. Har skärmen exempelvis 1024x768 pixlar så innebär det att den har 1024 pixlar vägrätt och 768 pixlar lodrätt.
DPI & PPI står för Dots per inch & Pixels per inch, vilket är två olika sätt att säga samma sak. Det är ett mått på hur många pixlar per tum som bilden innehåller. Ju högre dpi/ppi ju skarpare bild, men också ju högre dpi/ppi ju större filstorlek. En bild som är 100 dpi har alltså 100 pixlar per tum.


Tänk på att en dålig fil med 10 dpi inte blir bättre om man i Photoshop interpolerar om den till 100 dpi. Det är grundförutsättningarna på filen/bilden som gäller.

Detta är viktigt att tänka på och att dpi alltid måste sättas i samband med skala 1:1 för att blir korrekt.
Dpi är inte något som är konstant utan ändrar du bildens storlek så ändrar du även dpi-siffran. En bild som är 300 dpi, vilket är en hög och bra siffra, är inte garanterat bra bara för att den är 300 dpi. Allt beror på bildens faktiska mått. Är bilden till exempel bara en tum (2,54 cm) bred så blir dpi-siffran endast 30 om man förstorar upp bilden till 10 tum (25,4 cm).

 

Vektorgrafik
Vektorgrafik består av punkter, linjer och cirklar som tillsammans beskriver en bild. De här figurerna/kurvorna är i själva verket matematiska funktioner.

Det här gör att vektorgrafik inte är upplösningsberoende, vilket innebär att du kan förstora bilden hur mycket som helst utan att förlora någon kvalité. Exempel på vektorgrafik är vanliga typsnitt som ser precis lika skarpa ut oavsett storlek.



Den första bilden (till vänster) visar en vektorbild i normal storlek. Den andra bilden (till höger) är samma bild inzoomad 10 gånger. Bilden är fortfarande skarp eftersom grafiken består av vektorlinjer.

Vektorgrafik används ofta till logotyper eller till större utskrifter eftersom man då behåller kvalitén och får skarpa linjer och kurvor. Nackdelen med vektorgrafik är att det inte kan användas till fotografier.
Vanliga vektorformat
• EPS
• AI (Adobe Illustrator)
• CDR (CorelDRAW)
• CMX (Corel Exchange)
• CGM
• DXF (AutoCAD)
• WMF

Vanliga bildbehandlingsprogram för vektorgrafik
• Adobe Illustrator
• CorelDRAW
• Xara Xtreme
• Serif DrawPlus
Pixelgrafik
Pixelgrafik består utav ett rutnät med pixlar.


Pixelbilder är tyvärr upplösningsberoende till skillnad från vektorgrafik. När du förstorar bilden så fyller den normalt inte ut med pixlar utan gör istället varje pixel större, vilket gör att en uppförstorad bild ser kantig/pixlig ut. Använder man ett bildbehandlingsprogram vid förstoring är det dock vanligt att programmet interpolerar bilden, vilket innebär att den fyller ut med pixlar istället för att förstora dem. Bilden blir då suddig istället för grynig. Detta är tyvärr inget jättebra sätt att öka bildens kvalitet. Det är svårt att göra bilden bättre än vad den är ifrån början.


Vanliga pixelbildsformat
• BMP
• GIF
• JPEG, JPG
• PNG
• PICT (Macintosh)
• PCX
• TIFF, TIF

Vanliga bildbehandlingsprogram för pixelgrafik
• Microsoft Paint
• Adobe Photoshop
• Corel Photo-Paint
• Corel Paint Shop Pro
• The GIMP

 

Rätt färger

Inom grafisk produktion dyker ofta begreppen RGB och CMYK upp. De är två olika så kallade färgrymder. De är två olika sätt att hantera och visa färger på.

RGB står för Röd, Grön och Blå. Man kan likna det vid tre färgade spotlights i ett mörkt rum. Men hjälp av dessa tre spotlights kan man visa olika färger. Lyser man till exempel enbart med Blå och Röd så får man Lila. Lyser man med alla spotlights får man Vit. Släcker man alla får man Svart. Datorskärmar använder sig utav RGB-systemet för att visa färger. RGB-färger går inte att trycka utan finns bara på din datorskärm, projektor eller tv.

CMYK står för Cyan, Magenta, Gul (Yellow) och Key/Black (Svart). CMYK kan liknas vid fyra färgburkar. Med hjälp av dessa färgburkar kan man blanda de flesta färger. Blandar du till exempel Cyan och Gul så får du fram Grön.
Printrar och skrivare använder sig utav CMYK för att printa/skriva färger.

CMYK och RGB är alltså två olika sätt att efterlikna verkligheten, men båda dessa system har begränsningar. Till exempel går RGB-färger inte att trycka/måla eftersom de är uppbyggda av ljus. Båda systemen har även en begränsad mängd färgtoner. Det finns alltså färgtoner som inte går att ta fram med hjälp av varken CMYK eller RGB.

Viktigt att tänka på när man skapar filer är var de ska användas. Ska man ha bilderna på en hemsida eller i en powerpoint bör bilderna vara gjorda i RGB, men ska du skicka filerna till ett tryckeri måste de vara gjorda i CMYK!

 

Kalibrera & profilera skärmen
Du kanske tycker att bilden ser bra ut på din skärm, men efter att du har skrivit ut den så märker du att den inte ser likadan ut som på din skärm. Det här är antagligen inte skrivarens fel utan det beror på att din skärm inte visar färgerna korrekt. Det är viktigt att man korrigerar så att skärmen visar bilden rätt, annars kan man inte veta hur bilden kommer att se hur när man skriver ut.

Kalibrera innebär att ställa in grundvärden för att få en skärm som är lik andra skärmar. De värden som behövs ställas in är:
Kontrasten som gör avgör hur det vita syns på skärmen så att den inte ser grå ut eller så att den inte blir för stark.

Färgtemperaturen som gör att dem vita ytorna visas rent vita istället för en blå ton som annars är vanlig.

Ljusstyrkan som påverkar hur de mörka ytorna visas. För högt värde gör att de svarta färgerna istället bli gråa, men för lågt värde gör att ytor som är mörkgråa istället bli svarta och därmed inte går att skilja från de svarta färgerna.

Gamma brukar man ställa in sist och det är den inställningen som avgör hur mellangrå ytor visas. Det är den inställningen som brukar avgöra ifall en bild uppfattas som för mörk eller för ljus.

Profilera är nästa steg som man måste ta. Då mäter man upp ett antal olikfärgade rutor på skärmen och låter ett program analysera exakt vilken färg som visas på just din skärm. Mätningen jämförs med vad som borde ha visats och en profil skapas. Den här profilen påverkar grafikkortet och berättar att när en viss färg visas så ska färgen korrigeras efter profilen och färgen visas då korrekt på din skärm.

Om två personer har kalibrerat och profilerat sin skärm så kan man vara säker på att bilden ser exakt likadan ut.

Hur kalibrerar jag min skärm?
Innan du börjar kalibrera skärmen så bör du först tänka på hur din skärm står i rummet. Belysningen runt skärmen ska nämligen vara rätt dämpad. Det innebär att inga fönster ska reflekteras i skärmen eller att lampor lyser in i skärmen. Helst ska man även ha en bit svart kartong runt skärmen.

Snabbtest
Nedanför är en liten gråskala, där ska du tydligt kunna se skillnad mellan ruta 95 och 100. Om dem ser ut att vara likadana så beror det på att kontrasten är för hög, prova att sänka den lite.

 

Rätt val av typsnitt
Typsnitt, också kallat teckensnitt, avser en uppsättning tecken med ett karakteteristiskt och genomgående utseende som sedan går under ett namn. Exempel på vanliga typsnitt är Times New Roman, Arial och Calibri. Typsnitt kan förekomma i många varianter, exempelvis rak, kursiv eller fet.

Ska man skicka iväg en fil för tryck som innehåller text, således ett typsnitt, så bör man alltid bädda in typsnittet i filen eller konvertera det till vektorbanor (men då tappar man möjligheten att ändra texten).

Många av de stora typsnitten är uppkallade efter typsnittets skapare, exempelvis Garamond och Baskerville.

När du ska välja ett typsnitt som kommer att synas på Internet så gäller att det du väljer ett av de vanligaste typsnitten. Väljer du ett mindre vanligt typsnitt så kanske det ser bra ut på din skärm, men om du kollar på någon annans dator så kan ett helt annat typsnitt visas. Det beror på att alla datorer har olika typsnitt installerade och kanske därför inte har just det som du valde.

Om du vill vara säker på att besökaren har stöd för typsnittet så bör du välja ett i listan nedanför.
* Helvetica
* Arial
* Times new
* Courier New / Courier


Andra vanliga som oftast brukar fungera är:
* Vedana
* Gerorgia
* Comic Sans MS
* Trebuchet MS
* Arial Black
* Impact

 

Interpolering
Interpolering är ett sätt att antingen minska eller öka antalet pixlar i en bild. Detta är inte, som man kanske skulle kunna tro, ett smart sätt att göra en dålig och lågupplöst bild jättesnygg.

Vid interpolerande förstoring av en bild lägger alltså datorn till pixlar i bilden. Datorn måste då gissa hur de nya pixlarna ska se ut. Det ger ofta inte något bra slutresultat. Bilden blir ofta suddig. Det finns tyvärr ingen genväg till att få en lågupplöst bild att bli jättebra.
Interpolerande förstoring bör endast användas vid små ökningar av bilders storlek.

Vid interpolerande förminskning av en bild tar datorn istället bort pixlar. Det kan vara användbart om man har en bild som är för högupplöst för ändamålet. Det är också ett sätt att minska filens storlek då färre pixlar innebär mindre filstorlek.
Viktigt att tänka på är att detaljer i bilden försvinner då den inte längre blir lika högupplöst.

 

PUBLICERA BILDER FÖR WEBBEN
MINSKA LADDNINGSTIDEN
Det har idag blivit vanligt att publicera sina bilder på webben, men tyvärr kan bilderna göra att hemsidan tar långt tid att ladda. Därför bör man optimera bilderna innan man publicerar dem. En bild som ska publiceras på webben behöver sällan vara högupplöst, snarare tvärtom eftersom det i så fall tar onödigt långt tid att ladda bilden varje gång någon besöker hemsidan. Därför brukar man ha en tumnagelbild.

Minska laddningstiden med Tumnagelbilder
Tumnagelbild är en miniatyr av originalbilden och används för att representera en större bild på webben. Vill man visa en stor bild på webben så brukar man först ha en liten bild och när man klickar på den så kommer en större bild upp. Ska man använda den metoden så gäller det att man skapar en liten bild utav originalet och sedan använder den som tumnagelbild. Visst kan man bara förminska bilden i webbläsaren istället för att skapa en ny bild, men det här är inget rekommenderat alternativ. Den lilla bilden tar nämligen lika lång tid att ladda som originalet då de fortfarande är samma bilder som laddas oavsett vilken storlek du väljer att visa dem i på webbläsaren.

Har du exempelvis en bild på 1920 x1200 pixlar och vill visa den på din hemsida så behöver du spara en till fil där du har förminskat ner den rejält, till exempelvis 200x125. Den här lilla bilden kan du sedan göra länkbar till din stora bild. Tack vare det här ökar du laddningstiden på din webbplats markant.
                    
Minska laddningstiden ytterligare 
Har man många bilder på en hemsida, eller väldigt stora bilder så kan det ta långt tid att ladda hemsidan. Därför kan man optimera bilderna för webb genom att minska kvalitén på dem. På många bilder kan du minska kvalitén med 30% utan att du kommer att se någon skillnad, men bilden kommer att vara ~40% snabbare att ladda i webbläsaren! 

                 
Bilden till höger är samma tumnagelbild som ni såg innan, dess storlek: 29 Kb. Bilden till vänster är samma bild fast nu optimerad med Photoshop. Storleken: ca 8 Kb. I det här fallet har vi dragit ner kvalitén med 40%, men ser du någon skillnad? De flesta ser inte skillnaden och har man dem inte bredvid varandra så är det omöjligt att upptäcka någon skillnad.

Spara bilden i rätt färgrymd och format!
Det är viktigt att man sparar bilden som sRGB istället för Adobe RGB, vilket kameror brukar använda. Webbläsarna kan nämligen inte korrekt återge alla färgerna i Adobe RGB, vilket leder till att bilden inte återger färgerna korrekt. Därför bör man alltid använda sRGB för alla bilder på webben.


Så optimerar du bilden för webben i Photoshop
1. Börja med att gå till Bild > Bildstorlek.
2. Se till att rutan Ändra bildupplösning är ikryssad.
3. Se även till att rutan Bibehåll propotioner är i kryssad.
4. I rullistan ska bikubiskt skarpare vara valt (standard)
5. Ställ nu in den höjd/bredd som du önskar på bilden

Bra. Nu har vi storleken klar. Nu ska vi spara den för webb.

1. Gå till Arkiv > Spara för webb och enheter.
2. Välj filformatet JPGF.
3. Kryssa i rutan Optimerad.
4. kryssa i rutan konvertera till sRGB.
5. Du kan själv reglera kvalitén från 0-100. Det är här du har möjlighet att själv förminska bilden/kvalitén. Hur mycket du kan förminska utan att förlora synlig kvalité beror från bild till bild. Du kan testa att sänka ner till 60-65%, vilket brukar fungera på många bilder.

Olämpliga program
När man ska arbeta med en bild så måste man först välja ett program att redigera den i. Är man ingen van Photoshop-användare så använder man oftast program som man redan känner till istället för att lära sig något nytt. Tyvärr finns det många nackdelar med att använda vissa vanliga program som inte är utvecklade för bildredigering. Öppnar man exempelvis en bild i Paint och sparar den så har man redan tappat väldigt mycket i kvalité!

Lista på olämpliga program:
* Word
* Paint
* Excel
* Power Point

Rekommenderade program:
* Photoshop
* Illustrator
* Corel
* InDesign